Nollvision gällande fallolyckor
Fallolyckor är, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2014, den olyckstyp som leder till flest dödsfall. Likaså flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2013 omkom 1662 personer i fallolyckor. Det är fyra gånger fler än i trafikolyckor. 270 000 personer uppsökte ett akutsjukhus. Kostnaderna för fallolyckor uppgick 2012 till 24.6 miljarder.
Flest fallolyckor sker i eller kring bostaden, inom sport eller idrottsmiljöer samt i särskilda boenden. Trots dessa siffror tror en stor majoritet av befolkningen att vägtrafikolyckor är den vanligaste dödsolyckan. Den vanligaste fallolyckan sker i hemmet då en äldre person 80-89 år halkar och tappar balansen. Ofta blir resultaten en bruten höftled, vilket leder till samhällskostnader på omkring 400.00 kronor det första året, för att inte tala om lidandet för den enskilde.
Hos de mindre barnen är skador på huvudet vanligast. Enligt Trygg-Hansa så sker det 75 000 barnolyckor per år, 12 000 vårddagar och ett till tre barn avlider av sina skador. För yngre och yrkesverksamma är skador på de övre extremiteterna ( underarm, handleder) vanligast. På de äldre blir skadorna oftast på de nedre extremiteterna, exempelvis höft och höftleder. Enligt socialstyrelsen stiger fallrisken med ökande ålder på grund av sämre balans, sjukdomar samt syn och hörselnedsättning. Andra riskfaktorer är läkemedelsanvändning och låg kroppsvikt till följd av undernäring.
Det finns enligt socialstyrelsen en spännvidd över landet och det kan vara intressant för kommunen att studera statistiken. Enligt socialstyrelsen kan man lokalt se över vilka åtgärder som används för att förebygga fallskador. Socialstyrelsen lyfter fram att fler kvinnor än män faller men att fler män avlider till följd av fallolycka. Stockholms län har högst antal fallolyckor, 72 av 1000 invånare. Av antalet döda i Stockholms län 2015, var 81 kvinnor och 111 män. Öppna jämförelser 2015 lyfter fram flera exempel på hur man på framgångsrik väg kan förebygga fallolyckor både på individ och befolkningsnivå. Exempelvis kan det preventiva arbetet vara: fysisk aktivitet och balansträning för äldre, tillgänglighetsanpassning, bra snöröjning och sandning med prioritering på gående, regelbundna läkemedelsgenomgångar, synundersökningar med mera. Förebyggande arbete kan även genomföras på förskolor, lekparker, arbetsplatser, skolor. Informationsarbete kan initieras till föräldrar via BVC och andra kampanjer, exempelvis att barnsäkra hemmet, barnet ska använda hjälm vid pulkaåkning, att skydda barnet från fall från skötbord.
Vi politiker har ansvar för våra invånare i kommunen, det är vårt ansvar göra så mycket vi kan för att undvika skador och dödsfall ibland främst de äldre sköra, våra barn men också gällande övriga åldrar i skattekollektivet.
Vi föreslår därför att:
- Vallentuna kommun aktivt ska verka för att en nollvision ska gälla för fallolyckor.
Senast uppdaterad: måndag 13 mars 2017
